Fem månader senare så ligger jag här i soffan i mitt svenska vardagsrum. Och för några sekunder sedan kom jag på att "shit, jag måste ju blogga om hur det kändes att komma hem!" så för att att svara på frågan "hur känns det?" så säger jag att det känns bra. Det känns väldigt skönt att vara hemma, även fast jag såklart ofta tänker på Valencia och värdfamiljen. Förra söndagen kände jag mig lite ledsen och nedstämd, framförallt för att jag saknade min fina fina värdfamilj. När jag hade sagt hejdå till dem på stationen (eller inte hejdå, utan vi ses senare) och satt själv på tåget så var det svårt att hålla tårarna borta. Jag som hade längtat så mycket till Sverige hade plötsligt kunnat tänka mig att stanna ännu lite längre i Spanien. Fast det som gjorde det enklare att säga hejdå till värdfamiljen var att jag visste att vi skulle fortsätta hålla kontakten, och att jag kommer tillbaka inom en snar framtid (förhoppningsvis) för att hälsa på dem <3 De är väldigt taggade på att hälsa på mig i Sverige också, och det är även mina älskade au pair kompisar som alla ser sååå mycket fram emot att komma till Stockholm :-)

 

Förra fredagen var jag på Dulce de Leche sista gången på ett tag (men jag kommer ju dit igen snart) med Jasmin, Jessi, Cathy och Daniela. Efter en mumsig fika med smörgås, horchata och en fantastisk dulce de leche tartlett så var jag självklart tvungen att ta bilder av kyldiskarna med kakor, alla tårtor och en selfie vid skylten med namnet utanför. Lite vemodigt kändes det allt, men dulce kommer alltid att finnas kvar! Senare på kvällen möttes vi alla upp igen för att äta middag på La Chingada, min favvomexikanare ;-) Det var en härlig kväll, och jag fick ett jättefint brev av Jasmin med ett foto på oss två. Hon hade skrivit jättefina ord om hur glad hon var för att vi hade träffats, och att jag förgyllde första halvan av hennes år i Spanien. Jag blev verkligen rörd! Inte för att Jasmin läser detta men om hon nu skulle göra det: Jasmin ich liebe dich wirklich!! Efter middagen var det dags att säga hejdå (vi ses senare) till mina aupairkompisar, vilket kändes märkligt. Daniela kommer jag ju träffa redan i sommar eftersom hon också bor i Sverige, men de andra får jag sakna lite längre. 

 

På lördagen åkte jag och värdfamiljen till favvosushirestaurangen, där vi åt god mat och skrattade mycket tillsammans <3 vi pratade mycket om hur jäkla snabbt tiden har gått, och hur man inser det först när tiden redan har gått... De gav mig även ett jättefint halsband med ett litet smycke där de har ingraverat "Helena" på ena sidan och barnens namn + 2018 på andra sidan. Verkligen en så himla fin present, har burit halsbandet varje dag sedan dess! 

 

Sedan var söndagen kommen, och jag åt frukost i köket med barnen och pressade ner det allra sista i mina överfyllda väskor. Familjen körde mig till tågstationen där jag runt 11 skulle ta ett 3 h tåg till Barcelona. Vi tog en gruppbild/"groupie" och kramades länge och väl. Sedan kånkade jag upp mina tre stentunga väskor + handväska på tåget och kunde äntligen slappna av lite. Väl framme i Barcelona tog jag en taxi till mitt airbnb. Det låg nära tågstationen förvisso, men jag ville gärna bespara mina armar och min rygg ännu mer ansträngning. Samma morgon hade värdfamiljen gett mig ett brev, som jag kollade igenom lite snabbt tidigare och ba "gud vad gulligt". När jag hade kommit till mitt airbnb och suttit mig och börjat läsa brevet noggrannare så började jag storböla. De hade skrivit så fina saker till mig och om mig som person. Vad har jag gjort för att förtjäna en sån underbar värdfamilj? Den kvällen var jag först lite ledsen, men bestämde mig snart för att ge mig ut på stan och upptäcka Barcelona! Resten av dagarna fram till onsdagen spenderade jag med att se La Rambla, Plaza de Catalunya, La Sagrada Familia, ett av Gaudís hus, tatuera mig, gå på chokladmuseum och åka till hamnen/stranden. Tycker ändå att jag hann med rättså mycket under bara några få dagar. På onsdagsmorgonen steg jag upp 04.30 för att dra och kämpa med mina väskor till flygbussen som gick från en hållplats 10 min gång från airbnblägenheten. Svettigt blev det, men kom tilllslut fram till flygplatsen och kunde checka in väskorna och flyga hem till Stockholm! Mamma och syrran mötte mig på Arlanda, och vad härligt det var att höra alla prata svenska runtomkring mig :-) höjdpunkten var dock att få pussa på Findus <3 <3 <3

 

Under dessa dagar som jag har varit hemma har jag hunnit träffa en kompis, packa upp, slappat, cyklat och skaffat ett jobb! På måndag ska jag gå på ett introduktionspass i hemtjänsten, vilket jag är nervös men samtidigt glad för. Jag vill inte vara helt sysslolös i sommar, och jag kommer bara jobba fram till sista juli för sedan åker jag med familjen till Gotland! Så det blir nog en bra sommar, där jag får samla på mig mer jobberfarenhet, utmana mig själv och tjäna pengar. Ni får också ha en förträffligt bra sommar, så återkommer jag någon gång med fler Valenciainlägg. Det kommer alltid finnas något att skriva om min tid i Valencia. Men tills dess, tack till er som har velat följa mitt aupairliv och tankar där borta i Spanien. Hasta luego!